måndag 1 mars 2010

Härliga hundkompisar

Det finns många trevliga vovvar som jag känner!
Lyssna bara:
Ninjo och Athena Setter, som är mina allra närmaste grannar. Vi brukar nosa på varandra genom nätstängslet som skiljer våra revir. De bryr sig tack och lov inte så mycket om revirtanken...för jag smiter genom eller under stängslet in till dem ibland...hehehe. Någon gång har jag knyckt ett ben av dem, hihi, men min "rättviseminister" till matte kastar alltid tillbaka mitt tjuvgods till Settertjejerna, hmmmppffff!

En annan trevlig granne, snett över lilla gatan, är lilla Maja Pytteschnauzer. Hennes husse och matte påstod att Maja inte var särskilt lekfull, haha! Det var innan hon träffade mig det...!

I huset bredvid Maja bor Zero Jätteschnauzer-Schäfer. Han är så stooor. Men snäll! Vi brukar också leka, när han kommer och hälsar på i min inhägnade trädgård. Visserligen skulle Zero LÄTT kunna ta sig över mitt lilla nätstängsel, så långa ben som han har, men det låtsas han inte om.

Lite längre ner på vår lilla gata kamperar två udda vovvar ihop. Min äldsta kompis, lilla ettermyran Hilda Tax-Pudel-Terrier och store lille klunsevalpen Titus Cane Corso. Trevliga polare, det var de som hade den lilla katthemskatten hemma hos sig.

Lite mer utspritt i närområdet finns det fler underbara jyckar.
Titus Lagotto och Molle PON är väl de som finns i yttersta utkanten, men någon av de två killarna skulle jag gärna bli sambo med *vift vift vift*.

Pysen Terrierkorsning och hans sambo Anja Springerspaniel är mycket angenäma vovvar(och skuttiga, särskilt Pysen) , tycker jag!
Deras lilla granne Fia Cairn kan man också gärna nosa lite på.
En annan i samma hus, Doris Pulipudel, vill gärna voffa på mig, så jag blir lite osäker på vad hon tycker om mig.

I grannskapet finns en Maja till. Maja Golden. Hon är såååå lugn. Viftar alltid vänskapligt med svansen, men det är liksom ingen fart och fläkt...
Hmmm, jag höll på att glömma Louis Cockerkorsning, men vi träffas så sällan, trots att vi bor nära varandra.
Det har precis flyttat hit en ny, f.d herre. Isor Mellanpudel som är en försiktig, blyg varelse. Vi hoppas att han utvecklas till en säkrare vovve, så skulle han kunna bli en lekkamrat också.

För att lugna vissa, nästa gång får jag väl berätta om mina kattvänner Lars, Freja och Findus...

Tassen!

5 kommentarer:

  1. Åh, vad många hundkompisar du har! Det är nästan så man blir avundsjuk..vad kul du måste ha när du är ute och träffar alla! Tasskram

    SvaraRadera
  2. Många hundar det bor i ditt område! Sån tur att ni verkar komma så bra överens. Då har man många att leka och promenixa med. Kurr.

    SvaraRadera
  3. Voffsan!
    Det är just det här med polare, som är en av de stora fördelarna med att vara HUND.

    *vift vift vift*

    SvaraRadera
  4. Kul med kompisar ju. Du behöver ju aldrig ha trist med så många kompisar omkring dig!

    SvaraRadera
  5. Men mina ALLRA bästa kompisar, i vått och torrt, de har jag inom Brädhögens fyra väggar!
    Slick, slick, slick, husse, matte och lillmatte...!

    SvaraRadera